Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Grön- och vitbok - Sida 1 av 1

Hur ska EU styras? : en diskursanalys av kommissionens vitbok med demokrati och legitimitet i fokus

The so called democratic deficit and the lack of legitimacy have been at the core of the EU-debate in the last decades. Low turnouts in the elections for the European parliament and disapproval in the ratification processes of the latest changes of the treaties are examples of the citizens lack of confidence for the EU and continuous integration. In Nice 2000 the heads of the member states governments agreed to try to improve the democratic legitimacy in the EU and initiated a public debate aiming at proposals for changes in the decision making processes in the EU. In July 2001 the commission published a white paper with their view. A fundamental presumption in discourse theory is that language and language usage not just is a way to deliver information about ideas and behaviours.

Trender i rysk militÀr doktrinutveckling mellan 2000-2010  

Sammanfattning: Vilka Àr trenderna i den ryska doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktÀriseras? De ryska doktrinerna vÀnder sig inte primÀrt till operativ verksamhet utan Àr deklaratoriska till innehÄll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvÀrlden. Rysslands doktrinutveckling pÄverkas i stor omfattning av omvÀrldshÀndelser dÀr retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket hÀrleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska lÀge indikerar ett dilemma dÄ hoten mot Rysslands sÀkerhet fÄr en omfattande beskrivning i doktrinerna.

Grön- och vitbok i landstingets verksamhet: En analys kring ambitionen att involvera fler aktörer i Norrbottens lÀns landstings beslutsfattande

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Det Àr framför allt förÀndringar inom teknik som har skett och detta har Àndrat sÀttet som individer anvÀnder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att mÄnga företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intÀkter. Viljan Àr att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 Är). Detta vill de uppnÄ genom att till exempel utveckla nya affÀrsmodeller.

En förunderlig fara - statens syn pÄ zigenare i det svenska samhÀllet under 1930-40-talen

The purpose of my essay is to analyse the antiziganism imparted by the Swedish Governement during the 1930ÂŽs and 1940ÂŽs. The starting points are the text in the first published chapter of the GovernementÂŽs White Paper and other political texts refered to concerning surveys of the gypsies. My sources will be these texts important for the time period of my essay. The White Paper recites in chronological order for the repeatedly made surveys and registrations of the gypsies made by the authorities during the 1900ÂŽs. My analysis will apply the theories of Michel Foucault being about biopower/biopolitics and the method for ideological analysis by Sven-Eric Liedman.

SkadestÄnd som ett rÀttsligt medel för en effektivare konkurrensrÀtt

Sedan 1993 har den svenska lagstiftaren haft ett uttryckligt mĂ„l om att konkurrensrĂ€tten skall bli mer sjĂ€lvgĂ„ende utan inblandning av Konkurrensverket. Det skall bland annat ske genom att privata aktörer vĂ€cker talan om skadestĂ„nd och fĂ„r ersĂ€ttning för skadan som de Ă„samkats. Även Kommissionen har uttalat denna mĂ„lsĂ€ttning och presenterade 2008 en vitbok som syftar till att underlĂ€tta för privata aktörer att tillvarata sin rĂ€tt till ersĂ€ttning. FrĂ„n lagstiftningshĂ„ll finns det en stark tilltro till att privata aktörer kan fylla en preventiv funktion och bidra till att göra konkurrensrĂ€tten i Europa mer effektiv. Möjligheten till skadestĂ„nd har dock endast utnyttjats i en mycket liten omfattning och uppsatsen handlar i huvudsak om denna problematik.I uppsatsen utreder jag vad som Ă€r gĂ€llande rĂ€tt angĂ„ende skadestĂ„nd vid konkurrensbrott och dĂ€refter analyseras varför möjligheten till skadestĂ„nd inte har utnyttjats i större utstrĂ€ckning.